Norrahammars Kyrkogård  

Norrahammars Kyrkogård

Nhr Nhr


1 av Sveriges minsta Skogskyrkogårdar ?


Sidans innehåll:

  • Ett FotoAlbum...
  • Norrahammars kyrkogård - JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2007:50 (pdf)
  • Norrahammars Kyrkogård - 1 Skogskyrkogård
  • Några Fakta om Norrahammars Kyrkogård
  • Hedenblad / Spånberg & Spånhult
  • Länsarkitekt Malte Erichs
  • Google Maps visar dig till Norrahammars Kyrkogård
  • Norrahammars kyrkogård @ Platsr.se



  • Norrahammars Kyrkogård - 1 Skogskyrkogård

    Norrahammars Kyrkogård är en Skogskyrkogård.
    Här ger gravvårdarna ett enhetligt intryck.
    Här samsas tall med gran. Ljung med gräs. Löv med barr. Strikt reglerade kvarter med kvarter med lite friare former.
    Här finner vi lummiga avskärmande föryngringsytor där känslan att befinna sig i rogivande, nästan lite magisk, nordisk urskog är stark i södra delarna.
    Här finner vi öppnare ock ljusare, ja näst intill Landskapskyrkogårds-aktiga, delar i norr.
    Här finner vi en Kyrkogårdsförvaltning som har Modet ock Tålamodet att bevara ock vårda träd som inte anpassat sej till mängden och ingenjörsmässig standard.
    Detta gör Norrahammars Kyrkogård till en MönsterSkogskyrkogård. ~ Ja, till Norrahammars Kyrkogård borde personal från de Svenska Skogskyrkogårdarna vallfärda för att beskåda ock ta del av hur gestaltning ock skötsel av en Skogskyrkogård borde vara.

    Följ länken för att ta del av vad Landskapsarkitekt Maria Westerdahl skriver om Skogskyrkogårdar



    Några Fakta om Norrahammars Kyrkogård



  • från Svenska Kyrkan Norrahammar:
    Norrahammars Kyrkogård ligger naturskönt belägen på höjderna öster om samhället. Den anlades 1946, 16 år efter invigningen av Norrahammars Kyrka.
    Kyrkogården är unik genom att den innehåller så många likartade gravstenar, ett minne från brukssamhällets tid med dess strävan efter likställighet även inför döden. Stenarna fick inte vara större än 50x60 cm och svarta stenar var förbjudna. Idag är dessa regler återinförda på två kvarter för att bevara den gamla stilen. På övriga kvarter är det tillåtet med andra former på gravstenarna.
    På Norrahammars Kyrkogård finns en Minneslund som invigdes 1989 och en Askgravplats som invigdes 2010.
  • från JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2007:50 (se länk ovan):
    Kyrkogården bär på minnet av samhällets tidigare generationer. Kyrkogården speglar ortens sociala sammansättning och enskilda gravvårdar erinrar om forna tiders omsorg om de avlidnas minne. Norrahammars kyrkogård anlades 1945-46 och präglas än idag av de kriterier som Norrahammars bruk ställde upp för utformningen av gravvårdarna. Kyrkogården har en karaktär av skogskyrkogård.

    ...

    Frågan om en kyrkogård i Norrahammar börjades dryftas redan 1921. Åsikten var att ett samhälle av Norrahammars storlek borde ha en egen kyrkogård, samt att kyrkogårdarna i Sandseryd och Barnarp, som dittills använts av Norrahammarborna, låg på ett alltför långt avstånd. Kyrkogården anlades på en platå öster om egnahemsområdet, sydöst om kyrkan. Området ägdes av Husqvarna vapenfabrik och det framlagda förslaget av Länsarkitekt Malte Erichs godkändes av Bruksdisponent Eric Hedenblad. Kyrkogården invigdes den 29 juli 1946 av biskop Yngve Birkroth. Utformningen av gravvårdar och placeringen av gravar reglerades hårt av Norrahammars bruk. Alla gravar skulle ligga i kronologisk ordning men plats gjordes för två kistor så att makar fick ligga tillsammans. Gravvårdarna fick inte vara större än 50x60 cm och svarta stenar var förbjudna. Ett undantag är dock disponent Hedenblad, den man som på 40-talet upplåtit marken. Han fick själv bestämma sin gravplats. Dessutom är hans gravsten ungefär 5 cm högre...




  • Hedenblad / Spånberg & Spånhult


    Bruksdisponenten Eric Hedenblad vid Norrahammars Bruk, tog inte bara initiativ till Norrahammars Kyrka utan var även drivande till tillkomsten av Norrahammars Kyrkogård.
    Eric Hedenblad (född 12/12 1887 - avliden 9/10 1985), löjtnant vid 2:a livgrenadjärregementet i Linköping, därefter Bruksdisponent, Norrahammarsbruk sedan 1918. Son till översten Ottomar Rudolf Hedenblad, 2/8 1839 - 1/10 1922, och hans maka Erika Leontine Norström, 11/2 1855 - 22/2 1931.
    Erics maka var Märta Spånberg (född 23/4 1893 - avliden 14/5 1981).
    Erik och Märta ägde villa Rosengård, nuvarande huvudkontor för Byggnads AB Erik Ekblad i Norrahammar, arrenderade därefter den Spånbergska släktgården Lilla Spånhult av Bengt Spånberg, Ankarsrum, och köpte senare systrarna Spånbergs föräldrarhem Åsa som återuppbyggts efter branden nyårsnatten 1927/28. Barnen Key, uppfostrades sedan 1922, efter Viva´s död 1920, i det Hedenbladska hemmet på Rosengård och Lilla Spånhult och hos morföräldrarna i Åsa. Villa Rosengård tillbyggdes för detta ändamål. Ann (AnnaLisa) bodde under något eller några år i Helsingborg hos Eric Hedenblads mor för gymnasiestudier och tog studenten där. (från slaktenkey.se)

    Nhr

    Wilhelm Spånberg (från Wikipedia)
    Johan Wilhelm Spånberg (i riksdagen kallad Spånberg i Spånhult), född 31 augusti 1843 i Barnarp, död där 17 augusti 1903, var en svensk godsägare, bruksägare och politiker (liberal). Bror till riksdagsmannen Emil Spånberg.

    Wilhelm Spånberg var son till smeden, senare godsägaren Sven Johan Spånberg. Tillsammans med sin bror Emil anlade han år 1877 Norrahammars bruk utanför Jönköping samt en trämassefabrik i Spånhult. I hemmasocknen Barnarp hade han kommunala uppdrag; han var även fullmäktigeledamot i Jönköpings läns landsting.

    Han var riksdagsledamot i första kammaren för Jönköpings läns valkrets åren 1884-1892. De första åren var han partilös, men år 1889 anslöt han sig till Första kammarens minoritetsparti, som hade en frihandelsvänlig inriktning. Åren 1900-1902 var han ledamot i andra kammaren för Tveta härads valkrets och tillhörde då det nybildade Liberala samlingspartiet.

    I riksdagen var han bland annat suppleant i bankoutskottet 1885-1888. Han engagerade sig bland annat för en ändrad lagstiftning om delning av jordbruksfastigheter.



    Emil Spånberg (från Wikipedia)
    Emil Carl Bernhard Spånberg, född 22 april 1852 i Barnarps socken, Jönköpings län, död 30 augusti 1931, var en svensk bruksägare och politiker. Han var bror till riksdagsmannen Wilhelm Spånberg.

    Emil Spånberg var son till smeden, senare godsägaren Sven Johan Spånberg. Tillsammans med sin bror Wilhelm anlade han 1877 Norrahammars bruk utanför Jönköping samt en trämassefabrik i Spånhult. Han var disponent för Norrahammars bruk fram till 1919.

    Spånberg var riksdagsledamot i första kammaren för Jönköpings läns valkrets 1909–1911.



    Spånhult
    från JLN.se:
    Ur protokollet den 4 mars 1961 §4: Ordf. Robert Pettersson meddelade att en fastighet, förutvarande lantgården Lilla Spånhult, belägen utanför Norrahammar, är till salu, sannolikt till ett humant pris. Såväl byggnation som den ganska stora parken skulle kunna tjäna nykterhetsfolket i länet som läger- och konferensplats, ev. kunde bostad och exp. ordnas åt ev. länskonsulent. Den samlade årskonferensen den 26 mars 1961 gjorde ett avbrott i förhandlingarna för ett besök på Lilla Spånhult. När förhandlingarna senare återupptogs var men redo för ett principbeslut om att inköpa fastigheten. Efter förhandlingar med Norrahammars köping kunde den extrainkallade konferensen den 30 september 1961 fatta beslut om inköp av Lilla Spånhult till ett pris av 55.000:- kronor. I maj 1962 fick man klartecken att donationsmedlen kunde användas till inköp och upprustning av Spånhult. Under hela 1963 och in i augusti 1964 pågick restaureringsarbetena i full skala. Den 21 augusti 1964 hölls invigningen under högtidliga former. Nästa stora steg var uppförandet av en förläggningsbyggnad. Den innehåller 20 rum och kostade 500.000: kronor, bland annat finansierat med bidrag från arvsfonden. Under åren genomfördes också upprustning och förbättringar av parkvillan, ladugården och huvudbyggnaden, som kunde återinvigas i juni 1979. Åtskilliga kurser, konferenser, sammanträden, opinionsmöte, hantverksmässor och mycket annat hann man genomföra på Kursgården Spånhult innan det var dags för försäljning. År 2000 beslutades om försäljning av fastigheten och från 2001 finns nu kansliet i NBV:s lokaler i Jönköping.

    utdrag från archive-se-2012.com
    Spånhults anor sträcker sig så långt tillbaka som 1600-talet. Gården var släkten Spånbergs hem i åtta generationer. En av dem, Wilhelm Spånberg, skrev historia när han tillsammans med sin bror Emil grundade Norrahammars bruk 1865. Herrgården har byggts om och till många gånger under årens lopp. På 1800-talet återanvändes brädor med unika målningar från gamla Månsarps kyrka för att lägga nytt tak.
    Spånhult var under åren 1943-1946 bostad för Prästfamiljen Assarsson, som då fungerade som prästgård och även på sätt och vis som församlingshem och utgjorde en samlingspunkt för olika aktiviteter för församlingsborna. Kyrkkaffe med dopp och många gäster förekom ofta. Naturligtvis förekom det vigslar och barndop i prästgården. För detta fanns en avskild plats med altare och pall för knäfall. Efter vigseln eller dopet bjöds alltid på kaffe, som smakade bra, då nervositeten efter vigsel- eller dopakten släppt...
    I slutet av 1950-talet köptes Spånhult av Norrahammars köping med avsikt att bebygga marken. Några år senare blev den historiska och natursköna herrgårdsmiljön till salu (se ovan).




    Länsarkitekt Malte Erichs


    från Wikipedia: Malte Harald Erichs, född 28 mars 1888 i Breds församling, Uppsala län, död 3 maj 1966, var en svensk arkitekt. Han var far till Arkitekt Sverker Erichs.

    Efter mogenhetsexamen vid Norra Real i Stockholm 1907 utexaminerades Erichs från Kungliga Tekniska högskolan 1911 och från Kungliga Konsthögskolan 1914. Han var anställd hos Isak Gustaf Clason och Torben Grut, överlärare vid Tekniska skolan i Stockholm 1916–17, anställd vid Göteborgs stadsingenjörskontor 1917–20, praktiserande arkitekt i Göteborg 1920–27, arkitekt i Byggnadsstyrelsen 1927, på Byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå 1927–28, länsarkitekt i Jönköpings och Östergötlands län 1928–38 samt (efter distriktets uppdelning) länsarkitekt i Jönköpings län 1938–53.

    Verk i urval:
    Radhus i Landala Egnahem, Göteborg, (1921)
    Blå hangaren, Torslanda flygfält, Göteborg, (1923)
    Lantmäterikontor, Hamngatan 2, Jönköping, (1935)
    Uppland III: 3-4 ~ Kungl. Vitterhetsakademin

    Länkar:
    Erichs, Malte Harald i Vem är Vem?: Götalandsdelen utom Skåne (första upplagan, 1948)
    KulturNav: Erichs, Malte



    Några citat om Skogskyrkogården ur Den svenska skogskyrkogården - en bild från norr till söder / Stad & Land nr 136 / Maria Westerdahl





    “…skogskyrkogård är en begravningsplats som är anlagd i en skog ock där skogens närvaro varit utgångspunkt för gestaltningen.” (s 9)

    “…gravvårdar som bör underordna sig skogens uttryck.” (s 10)

    “Ledord för skötseln är naturkunskap, långsiktighet, arkitektonisk känslighet, varsamhet ock helhetssyn.” (s 9)

    “Skogen är en samverkan mellan en stor mängd träd, örter, djur med mera. Samma förhållningssätt gäller ofta gravvårdarnas utformning. De enskilda gravarna framträder inte som solitärer utan underordnar sig helheten.” (s 21)

    “I ‘Vorschrifter über die Errichtung von Denkmälern und die Behandliung der Grabstätten im Waldfriedhof’ (Föreskrifter för uppförande av minnes- ock gravvårdar på Skogskyrkogården) från 1897, skriver Grässel: “Det stämningsfulla intrycket av den fria naturen ska behållas i största möjliga mån vid anläggandet av en begravningsplats i skogen, ock graden av utnyttjande av området för gravplatser måste anpassas efter detta.” Vidare beskriver han hur olika typer av gravvårdar ska samlas i separata grupper t ex liggande gravstenar, trävårdar med mera. Skogens frihetskänsla får inte heller störas genom inhägnande av gravvårdarna. Grässel uttrycker således en respekt ock beundran inför naturens egenvärde. Det var inte den idealiserande, arrangerade naturen som stod i centrum, utan den opåverkade skogen vilken anläggningen skulle anpassas efter.” (s 38)

    Skogskyrkogården i Stockholm, skapad av Asplund ock Lewerentz - “Även sociala mål var tydliga såsom kontakt mellan människor ock jämlikhet i samhället uttryckt bl a genom en nedtoning av den enskilda graven till förmån för helheten.” (s 41)



    Nhr
    photo af Lennarrrt.se

    ~

    Skogskyrkogardar



    Skogskyrkogardar

    created by: MrZ @ Mellyrn.se


     
      Z