Tranås Nya Griftegård  

Tranås Nya Griftegård

tranas tranas


Skogskyrkogården


Sidans innehåll:

  • Ett bildspel...
  • Ett Fotoalbum...
  • ”Åt döden – åt livet” – Ängarydskapellet i Tranås - B Y G G N A D V Å R D ~ en blogg om byggnadsvård & Jönköpings Läns Museum av Robin Gullbrandsson (pdf)
  • Skogskyrkogården ~ Tranås ~ Nya Griftegården
  • Några Fakta om Tranås Nya Griftegård
  • / &
  • Google Maps visar dig till Tranås Nya Griftegård
  • Tranås Kommun visar dig runt på Tranås Nya Griftegård (pdf)
  • Tranås Nya Griftegården @ Platsr.se / Platser @ RAA.se



  • Skogskyrkogården ~ Tranås ~ Nya Griftegården

    Svenska Skogskyrkogårdar anländer till Tranås Nya Griftegård en varm ock vacker sommardag i början på juni 2018. Det första som möter är en av de många informationskartor som finns på denna Skogskyrkogård som drivs i kommunal regi. Det är en INBÄDDAD Skogskyrkogård. Själv griftegården är inbäddad i lummig grönska. Många gångar är inbäddade i alléartad grönska. Många gravvårdar är inbäddade i grönskande välskötta häckar. Gestaltning av såväl Griftegården som Gravvårdar är av mångahanda slag. Vackraste delen av Griftegården är den böljande delen med den lilla bäcken som rinner ner i dammen, samt den vackert anlagda böljande Asklunden vid dammen.

    Följ länken för att ta del av vad Landskapsarkitekt Maria Westerdahl skriver om Skogskyrkogårdar

    tranas ~ tranas
    (bild 2) Tranås Nya Griftegård från Griftegårdsvägen ~ ☪ (bild 3) Kvater MU




    Några Fakta om Tranås Nya Griftegård



  • Lite historik om Tranås Griftegårdar
    När Tranås köping bildades 1882 sköttes de kyrkliga angelägenheterna fortfarande av Säby socken. Tranåsbornas kyrka och begravningsplats låg i Säby kyrkby ca 6 km sydväst om köpingen. Tranåsborna tyckte avståndet till begravningsplatsen var för lng och i samband med upprättande av en plan för köpingens bebyggelse avsåg man att anlägga en begravningsplats i utkanten av tätorten. År 1884 köpte köpingen ett markområde söder om den dåvarande gränsen mot landsbygden. Griftegården (nuvarande Gamla Griftegården) anlades inom det köpta området sedan Kungliga majestätet gett sitt tillstånd den 5 juni 1885. Då flyttades begravningsverksamheten från kyrkliga församlingen till den borgerliga köpingen. Även i dag är Tranås kommun ansvarig för begravningsverksamheten vilket bara har sin motsvarighet i Stockholm.

    Tranås gamla griftegård är ett typiskt exempel på en Stadskyrkogård från sekelskiftet 1800- till 1900-tal. Här finns t ex allmän rad - gratisgravar där de döda lades i kronologisk ordning efter dödsfall. Här finner man även enskilda köpegravar, där bla a Lennart & Tuss Hyland funnit sin sista vila.

    Tranås nya griftegård - en Skogskyrkogård - planerades redan 1910, då gamla griftegården blivit otillräcklig. Denna Skogskyrkogård invigdes 1913.


  • Länk till Begravning & Griftegårdar - Tranås Kommun


  • från Riksantikvarieämbetet - Bebyggelseregistret:
    Ängarydskapellet är beläget på nya griftegården i den nordvästra utkanten av Tranås, norr om villastadsdelen Ängaryd. I norr och väster vidtar löv- och barrskogsområden, i öster ett industriområde. Området är höglänt och stiger mot nordväst. Griftegårdens framsida i söder kantas av den öst-västliga Griftegårdsgatan med anslutande asfalterade parkeringsytor i ändarna. Framför huvudentrén är en öppen gräsyta kring en i rät vinkel anslutande väg. I mötet mellan vägarna är några rader av lind planterade liksom ett par stora barrbuskar och några friväxande träd.
    Nya griftegården har antydan till en triangulär form och omfattar ca 16 hektar. Västra och norra delarna som gränsar mot höglänt löv- och barrskogsterräng saknar markerad gräns. Södra och östra sidan bildar däremot en rät vinkel. Griftegården är utvidgad i omgångar och rymmer områden av olika karaktär, vilka var för sig speglar sin tids kyrkogårdsideal. Västerut från griftegårdens gamla del vidtar utvidgningar från 1981, belägna i svag svacka. Delar är utformade som skogskyrkogård med urngravar, minneslund och askgravlund. Kapellet ligger på en höjd med högstammiga tallar längst i väster.


  • ock Riksantikvarieämbetet - Bebyggelseregistret fortsätter:
    Kapellkrematoriet i Tranås har en lång tillkomsthistoria. År 1885 övertog dåvarande Tranås köping begravningsverksamheten i tätorten och anlade en egen begravningsplats, idag benämnd gamla griftegården. Tidigare förrättades alla jordfästningar i Säby kyrka. När ritningar till en ny griftegård togs fram 1910 fanns ett kapell inritat. Tanken var att placera ett gravkapell som fond i slutet en central allé. Detta fanns dock inte förverkligat när griftegården invigdes 1913. Tio år senare togs dock frågan om ett gravkapell åter upp och den lokale arkitekten Johannes Dahl upprättade mellan 1925 och 1928 ett antal förslag. Men planerna för en kyrka i Tranås gjorde att griftegårdsnämnden lade projektet på is. År 1930 stod Tranås kyrka färdig med bisättningsrum i källaren. Därmed var problemet provisoriskt löst. Jordfästningarna skedde i kyrkan och därefter vidtog procession till någon av begravningsplatserna. År 1938 gav stadens drätselkammare Dahl uppdraget att ta fram ett skissförslag till ett kapellkrematorium ”liknande Vetlandas” som ritats av samme arkitekt några år tidigare. Även detta blev en långbänk, det förslag som 1948 tillstyrktes av griftegårdsnämnden strandade i kommunfullmäktige som ville lägga över ansvaret på kyrkofullmäktige.
    Ärendet vilade till 1954 då griftegårdsnämnden tillstyrkte en motion om kapellkrematorium. Drätselkammaren tillsatte 1955 en kommitté för att dels utreda möjligheterna till utökning av nya griftegården, dels bygga ett krematorium. Befintlig begravningsplats var snart fullbelagd och bisättningsrummet i kyrkan var ett permanentat provisorium. År 1957 förelåg ett skissförslag från arkitekt Folke Hederus. Kommitténs utredning var klar året därpå och föreslog att man istället för nya griftegårdens utökning, vilken försvårades av terrängen och den dåliga kapaciteten för kistbegravningar [!], skulle ta Bäckadalen i anspråk. Arkitekt Ulla Bodorff anlitades 1961 för att projektera krematorium och begravningsplats. Förslaget att anlägga en helt ny begravningsplats återkommer inte i handlingarna. Flera studieresor gjordes, bland annat till Huddinge. Två år senare levererade arkitekt Åke Porne ett skissförslag till kapellkrematorium. Men han avsade sig kort därefter uppdraget som gick vidare till arkitekt Bengt Romare. Hans förslag daterat 1964 var uppskattat att kosta 1,9 miljoner kronor att realisera. Detta var uppenbarligen för dyrt för kommunstyrelsen. Efter ett besök i Linköping anlitades arkitekt Rolf Bergh år 1971. Likt där ritade han en av sina monteringsfärdiga ”Törebodakyrkor” med tillkopplade lokaler i barackform. Detta skulle kosta 0,9 miljoner kronor. Platsen väster om nya griftegården var härmed bestämd, varifrån kapellet skulle vara väl synligt. Det oroliga ekonomiska läget vid mitten av 1970-talet gjorde dock att projektet åter sköts på framtiden.
    År 1975 påtalades åter behovet av nya griftegårdens utökande och bygget av ett kapellkrematorium. Nu var det en skogskyrkogård som skulle skapas och den terräng som tidigare sågs som ett problem benämndes nu som ”optiskt mycket tilltalande genom sin kupering och vegetation”. I december 1977 beslutade kommunfullmäktige att låta projektera ett kapell utan krematorium. Griftegårdsnämnden och griftegårdschef Stig Klein hade tagit initiativet till motionen. Situationen med de bristfälliga bisättningslokalerna i kyrkan och på sjukhuset liksom frånvaron av frysförvaring på orten var de främsta orsakerna. Uppdraget att rita gravkapellet gick till Huskvarnas förre stadsarkitekt Helmer Flensborn. I januari året därpå formerade sig en projektgrupp. Tanken var att kapellet i en framtid skulle kunna kompletteras med ett krematorium. De första ritningarna förelåg i februari 1979 och kom att justeras något i enlighet med synpunkter från länsstyrelsen, främst avseende ett fönster i kapellets fondvägg och en fristående klockstapel. När det färdiga förslaget presenterades för kommunfullmäktige i november 1980 befanns det med sin kostnadsberäkning på 4,8 miljoner kronor vara för dyrt. Detta trots att arkitekten hade vinnlagt sig om enkelhet i fråga om form, material och utrymmen. Stig-Göran Göransson, ledamot i såväl kommunfullmäktige som eldbegängelseföreningen pläderade för en bantning av kapellet och en komplettering med krematorium. Andelen kremeringar var vid denna tid 40% i kommunen och bedömdes öka om ett eget krematorium byggdes. Transporterna till krematoriet i Nässjö stod kommunen för och dessa utgifter skulle därmed försvinna samtidigt som Tranås kunde visa sig som en föregångskommun inom begravningsverksamhet. Nya griftegården hade därtill nyligen utökats med såväl minneslund som plats för över 300 urngravar. Kommunfullmäktige gick på Göranssons linje och gav Flensborn uppdraget att omarbeta kapellet och förse det med ett krematorium. Studieresor företogs bland annat till det nybyggda Mariakapellet i Eksjö.
    Våren 1981 förelåg det nya förslaget. Ceremonisalen hade bantats från 75 till 60 platser, vilket innebar en besparing på 40 m2. En stor korridor hade slopats, liksom två kontorsrum varigenom byggnaden kunnat kortas med 4,5 meter samtidigt som ett krematorium inrymdes. Klockstapeln komponerades samman med krematoriets skorsten. Vidare ströks en arkad framför byggnaden. Billiga och lätt underhållna material föreskrevs. Väggarna kom att uppföras i regelkonstruktion med fasadbeklädnad av slammat kalksandtegel. I inledningen till förfrågningshandlingen inför anbudsförfarandet står att ”byggnaden skall vara driftsäker och driftsbillig. Materialvalet skall präglas av en strävan att nå låga underhållskostnader”. Vissa prutningar tyckte dock griftegårdsnämnden gick för långt, bland annat inläggandet av ett linoleumgolv i de publika utrymmena. Istället valdes ett kalkstensgolv som kunde motiveras med att det var mer lättunderhållet. Detta nya förslag på 3,7 miljoner klubbades av kommunfullmäktige den 21 september 1981 och byggnationen inleddes i november samma år med Armerad Betong Vägförbättringar AB, Jönköping, som totalentreprenör. Konkurrensen kring uppdraget hade varit hård på grund av rådande lågkonjunktur för byggnadsfirmorna i området. Detta spelade säkerligen också in i kommunfullmäktiges beslut.
    Den 3 november 1982 förrättades invigning av Ängarydskapellet. Man hade då skapat en kompakt och stram byggnad i ett plan. Den enda religiösa symbolen blev kapellgavelns kors som tillkom på inrådan från kontraktsprosten, vilken ingick i projektgruppen. Ceremonisalens inre präglades däremot av sin konfessionslöshet, vilket var en uttalad målsättning från griftegårdsnämnden. Enda dekorationerna blev vävnader komponerade av konstnär Curt Andersson och vävda av Kristine Packalén i Lommaryd. En begagnad fyrstämmig orgel inköptes från Walther Thür Orgelbyggen AB, Torshälla. Ursprungligen var den placerad invid koret. De båda klockorna levererades av K G Bergholtz Klockgjuteri AB, Sigtuna. Byggnaden uppvärmdes med direktverkande el eftersom det då var ett billigare alternativ till att installera vattenburet.
    Redan 1985 gjordes viss omdisponering och ombyggnad av expeditions- och bisättningsdelen för att ge bättre utrymme för griftegårdsförvaltningens personal. Kistsmyckningsrummet blev personalrum med nytt dörrparti, kistmottagningsrummet blev nytt smyckningsrum och själva kistmottagningen samordnades med bisättningsrummet, vilket sedermera försetts med en carport istället för sina pardörrar. Gamla personalexpeditionen och redskapsutrymmen i nordost omdanades till kontor. Sedan dess är de enda påtagliga förändringarna av kapellet en ommålning i vitt av ceremonisalens innerväggar och installation av vattenburen bergvärme 2011.


  • ock Robin Gullbrandsson skriveer på B Y G G N A D V Å R D ~ en blogg om byggnadsvård & Jönköpings Läns Museum
    ”Åt döden – åt livet” – Ängarydskapellet i Tranås
    Kapellkrematoriet i Tranås ligger vackert inbäddat bland resliga tallar på Nya griftegården norr om centrum. Det byggdes 1981-1982, men historien kring länets yngsta krematoriebyggnad är lång. Det är värt att notera att Tranås är den enda kommun i Sverige vid sidan av Stockholm, där begravningsverksamheten bedrivs av kommunen och inte Svenska kyrkan. År 1885, kort efter bildandet av Tranås köping, övertog man begravningsverksamheten från kyrkan och anlade en egen begravningsplats, Gamla griftegården. Denna blev snabbt otillräcklig, så 1910 planerades Nya griftegården som invigdes 1913. Av planerna på ett gravkapell blev intet. Senare anlitades Tranåsarkitekten Johannes Dahl för att rita förslag till ett sådant. Inte heller detta ledde någonvart, den temporära lösningen blev ett bisättningsrum i Tranås kyrka, ritad av Lars Israel Wahlman och invigd 1930.

    År 1938 gav staden Dahl i uppdrag att rita ett kapellkrematorium ”liknande Vetlandas”. Även detta blev en långbänk. Det förslag som 1948 tillstyrktes av griftegårdsnämnden skiljer sig markant från krematoriet i Vetlanda. Uttrycket är mer klassiskt, helt symmetriskt, nästan med herrgårdsdrag. Endast de höga fönstren vittnar om att det rör sig om en sakralbyggnad. Kanske kom inspirationen till den monumentala tempelgaveln med kolonner från Sigurd Lewerentz’ berömda Uppståndelsekapell på Skogskyrkogården i Stockholm. Originellt är att väggarna var tänkta att kläs med spån, en referens till de gamla småländska timmerkyrkorna. En ytterligare inspirationskälla kan ha varit den påkostade spannmålsladan på Almnäs säteri utanför Hjo. Men av detta förslag blev intet eftersom kommunfullmäktige ville lägga över ansvaret på kyrkofullmäktige.

    År 1955 togs frågan om kapellkrematorium upp på nytt och en kommitté tillsattes för att utreda utvidgning av Nya griftegården och bygge av krematorium. Flera arkitekter passerade revy och flera studieresor gjordes. Slutligen presenterades 1964 ett förslag av arkitekt Bengt Romare. En stram modern byggnad med kubiska former och en fristående klockstapel. Modernismen hade vid denna tid helt slagit igenom i svenskt kyrkobyggande. Men enkelhet i form betydde inte per automatik lägre byggkostnad. Den uppskattade kostnaden på 1,9 miljoner tyckte kommunstyrelsen var för hög. Istället vände man sig 1971 till landets ledande kyrkoarkitekt, Rolf Bergh, som gjort sig känd för sina prefabricerade ”Törebodakyrkor”. En sådan skulle kosta en miljon mindre. Den nuvarande högt belägna platsen var utsedd och allt klart, men 1970-talets ekonomiska kriser kom emellan. År 1977 togs ärendet upp igen, liksom en utökning av griftegården med en skogskyrkogård. Bristen på bisättningsplats och frysförvaring i staden var akut. Huskvarnas förre stadsarkitekt, Helmer Flensborn, fick uppdraget att rita ett gravkapell som skulle kunna utökas med ett krematorium. Men det färdiga förslaget från 1980 ansågs också detta som för dyrt, trots att arkitekten vinnlagt sig om enkelhet i form, material och yta. Eldbegängelseföreningen pläderade med framgång för en bantning av kapellet och en komplettering med krematorium. Andelen kremeringar i kommunen var då 40% och man hade nu möjlighet att visa framfötterna i begravningsfrågan. Andelen kremeringar skulle öka och man slapp kostnaden för transport till krematoriet i Nässjö. Därtill var nya begravningsplatsen försedd med såväl minneslund som 300 urngravar. Nya studieresor gjordes, bl a till nybyggda Mariakapellet i Eksjö, en av Berghs ”Törebodakyrkor”, vars planerade krematorieugn dock aldrig blev beställd.

    År 1981 klubbades Flensborns nya förslag. Ceremonisalen hade minskats, en arkad strukits, klockstapeln samordnats med krematoriets skorsten. Billiga och lätt underhållna material föreskrevs: ”byggnaden skall vara driftsäker och driftsbillig. Materialvalet skall präglas av en strävan att nå låga underhållskostnader.” Väggarna blev en enkel regelkonstruktion med slammat fasadtegel. Totalsumman blev 3,7 miljoner kronor.

    Den 3 november 1982 invigdes Ängarydskapellet. En kompakt och stram byggnad vars enda religiösa symbol är gavelns kors, tillkommet på inrådan från kontraktsprosten, som ingick i projektgruppen. Ceremonisalens inre är medvetet utan religiösa symboler. Den enda dekorationen är två vävnader av konstnären Curt Andersson och Kristine Packalén med motiv från Tranåsbygden. Till slut så hade staden fått ett funktionellt och modernt begravningskapell med krematorium.


  • Länk till Tranås-Posten ~ Efter mer än 30 år tar Jan Andersson farväl av Griftegården från 30 Maj 2013


  • / &


    ...





    Några citat om Skogskyrkogården ur Den svenska skogskyrkogården - en bild från norr till söder / Stad & Land nr 136 / Maria Westerdahl









    tranas
    ✞ - Ängarydskapellet - Tranås Nya Griftegård (bild 4)
    photo af Lennarrrt.xyz

    ~

    Skogskyrkogardar



    Skogskyrkogardar

    created by: MrZ @ Mellyrn.se


     
      Z